Känner igen mig själv igen
För en gång skull såg jag fram emot kvällens kombipass på Friskis. Hade lite ont i ryggen efter gårdagens flexpass och var ganska trött på eftermiddagen, för någon vecka sedan hade detta varit tillräckligt för att jag skulle hoppa av, men nu kände jag verkligen för att gå dit. De andra gångerna har jag inte direkt velat prata med någon, varken före eller efter passet, men idag var det tvärtom. Några jag kände var där och vi pratade en del innan passet och jag jobbade tillsammans med en av dem under styrkedelen. Kände mig stark och i flera övningar överträffade jag mig själv. Är så klart inte uppe i samma nivå som tidigare, men just när det gäller mage och balans så märker jag att jag faktiskt inte har tappat allt. Tekniken är det inte heller något fel på. I IW-delen har jag tidigare tagit slut ganska fort, har sen inte orkat eller kanske känt för att trycka på ändå, men idag så bara funkade det. Visst blev jag trött, men jag körde hela passet, höll tempot och tryckte på trots att jag var helt slut. Jag kände mig otroligt glad och nöjd efteråt, känslan i kroppen av trötthet och endorfiner, som jag har längtat efter den. Ledaren för detta passet är en av mina absoluta favoriter, hon går runt och peppar och jagar på oss hela tiden. Tidigare i år när jag varit på hennes pass så har jag mött hennes ögon och leende några gånger och visst har jag blivit glad då, men då har det inte varit en äkta eller innerlig känsla. Idag kände jag att jag fick energi varje gång hon tittade på mig. Och efter passet kom hon fram och berömde mig. Det är ju detta jag gillar så mycket med Friskis, att man blir sedd och att de märker när man anstränger sig. Nu kanske jag har en liten speciell roll jämfört med en vanlig motionär eftersom jag är med i gänget, så att säga, men ändå. Jag får så mycket energi av de andra där, det är tack vare dem som jag orkar fortsätta, för jag vill ju så gärna komma tillbaka dit. Äntligen känner jag igen mig själv igen, den där personen som tycker om att pressa gränserna och som gillar känslan av trötthet och lycka efter ett riktigt härligt pass. Nu hoppas jag att detta är vändningen, att jag kan hitta tillbaka till träningen igen. Visst är jag beredd på att få ont och bakslag, men bara jag kan komma tillbaka så är jag nöjd.
